Sunderbyn än en gång!

Så är det det! Jag har som sagt varit upp till sunderbyn än en gång och nu är jag ärligt talat less men törs inte riktigt säga att det förhoppningsvis jag behövde köra dryga 7 mil till en förlossning utan att det var skarpt läge det gällde! Nej, för den som undrar jag har inte ångrat mig om att föda i skellefteå men eftersom jag inte har min MVC-journal kan jag inte åka dit MEN i morgon får jag min journal så igår var sista gången jag behövde åka till s-byn i alla fall! Inget inte som inte för nåt gott med sig =P För, NEJ, jag tycker fortfarande inte om dom i s-byn och nu tycker jag mig varit där tillräckligt många gånger för att säga det också!

Hur som helst, gårdagens besök gällde att få en "sovdos" för att kunna få sova, antingen tabletter eller så injektion, och jag hade nog ganska snabbt bestämt att om det var upp till mig så skulle jag ta tabletter och åka hem eftersom att man sover ju alltid bäst hemma och eftersom att jag har världens bästa vän (AJ) som skulle ta hand om mina barn så jag slapp stiga upp på morgonen var det inte ens ett svårt val.

Vi kom in till förlossningen ca 19 och fick komma in i, vad jag börjat kalla det, "för"-rummet och där fick jag ligga med en ctg och övervaka Grodan och sammandragningarna. Givetvis var det lugnt på "värkfronten" men en mättes i alla fall upp och det var en stark en, upp i 70 som sist och som alla, i stort sett, är nu för tiden! Har väl i alla fall 50 st (har aldrig räknat en hel dag men massor är det iaf) /dygn.

Jag fick förklarat att det var upp till mig hur jag ville göra, stanna på sjukhuset och få en morfininjektion eller åka hem med tabletter. Jag förklarade då mitt dilemma med morfin (kräkningarna ala vinterkräksjukan) och hon sa att det finns medel mot det men att jag fick fundera ett tag medan jag låg med "kurvan" kopplad så skulle hon återkomma efter ca 30 min å "plugga" ur mig ur systemet!

Diskuterade saken lite med Tomas och jag kom ganska fort fram till att jag ville åka hem! Tycker verkligen inte om att sova utan Tomas heller så det var som ytterligare en sak på listan som gjorde att jag ville åka hem!

När barnmorska kom in hade dom redan gjort valet åt mig. Hon sa att dom pratat om det och eftersom jag reagerade så häftigt på morfin så hade dom kommit fram till att jag skulle få tabletter å åka hem! Jag protesterade inte eftersom att det gick "stick i stäv" med vad jag själv bestämt mig för, Kan ju dock känna att jag ångrar att jag inte frågade vad dom skulle ha gett mig mot illamåendet om jag velat stanna! 

"Sovdosen" jag fick innehöll smärtstillande+bricanyl+lugnande och nu med facit i hand så vet jag då inte om det gjorde någon skillnad för jag mår lika idag som jag gjorde igår morse och jag har sovit ungefär samma som tidigare nätter. Jag vet ju i och för sig av tidigare erfarenhet att jag svarar dåligt på alla sorters läkemedel att jag börjar undra om man kan vara resistent mot mediciner i allmänhet?! Någon som upplevt samma?!

Jag ringde upp till s-byn i morse för att prata med dom lite och för att berätta att det inte funkade och där hade dom dragit samma slutsats som mig och det var att det var ju inte så stor ide att jag kom dit för en "sovdos" då det fortfarande är morfin som gäller! Hon började prata om vilken vecka jag var i och att det var ju för tidigt för att sättas igång och då passade jag på att fråga om just det. Tidigast v 37+0 kan man bli igångsatt för annars blir det ju en prematur förlossning så detta är något jag ska ta upp med båda min BM i morgon och med DrÅke på torsdag eftersom att just nu känns det som om dessa 5 dagar dom min BF-datum skiljer sig är en oändlig tid!

Missförstå mig inte, jag vill VERKLIGEN INTE  bli igångsatt på kemisk väg utan tror att det vore bäst för ALLA inblandade att det får komma igång av sig självt men det finns ju icke kemiska sätt att hjälpa naturen lite på traven tex hinnsvepning =) 

Nåja vi får väl se hur stor Grodan är på torsdag och då är det nog också lättare att motivera att jag är dessa ynka 5 dagar längre gånget än enl rul!

Så är det någon som känner för att komma hit å hålla mig sällskap dom närmaste veckorna får ni mer än gärna göra det för det blir nog lugnt för min del framöver! Inte för att jag inte tagit det lugnt den senaste tiden men ännu mer gäller nu antar jag! Dock håller jag ju på å dö av tristess!! Tänk stackare som blir liggande i FLERA veckor på rygg för att deras bäbis vill komma ut för fort och så "hemskt" har jag ju det inte i alla fall!!