I väntan på ett flickebarn (förlossningsberättelse)

Jag tänkte inte börja så långt innan mål eftersom att jag har ju redan skrivit och berättat om alla turer in och ut och för er som inte läst det så kan ni gå bakåt om ni är intresserade! Jag nöjer mig med att säga att jag under dagarna innan förlossningen hade haft MYCKET sammandragningar/förvärkar och dom var bitvis ganska regelbundna och ALLTID onda men det gav sig alltid med regelbundenheten efter ett par timmar! En tumregel som jag har fått berättat för mig HUNDRA gånger (väldigt snorkigt i sunderbyn) är att det ska göra mer och mer ont och bli mer och mer regelbundet och om det inte utvecklar sig så så är det inget på gång utan då är det minsann BARA förvärkar! 

Sist jag var i sunderbyn så var det en läkare som på ett väldigt sarkastiskt sätt förklarade för mig att det inte alls fanns nåt som tydde på att jag skulle föda före beräknat eller att det skulle gå lika fort som det gjorde med Lo när värkarna väl kom igång med henne! (ni kommer så småningom att förstå en önska om att ringa till SBYN och be dom stoppa upp nåt långt bak där det känns VÄLDIGT otrevligt)

 Hur som helst åter till historien....på lördagen (18/2) så hade jag väldigt mycket och ganska länge regelbundna "förvärkar" men eftersom att vi hade lite tjorv med barnpassandet så testade jag att ta 2 alvedon och sätta mig i duschen och efter det gick jag och la mig! Någon gång runt 2-tiden gav det med sig! Det hade då under ca 12 timmar inte förvärrats, varken blivit ondare eller oftare än var 4-10 minut! Kändes ju skönt att man slapp åka iväg till skellefteå i det ovädret som var just den dagen och natten! 

Söndag kom och ordningen var återställd! Mormordern och morfadern var hemma från Jokkmokk och jag började få "förvärkar" igen i samma stil som jag hade haft MASSOR med gånger tidigare och jag tog fram "appen" och började klocka dom och det var precis som innan, ONDA och kom oregelbundet med 4-10 minuter mellan för att ibland bli lite mer regelbundna och det var ungefär då morfadern blev hysterisk och tyckte vi skulle åka iväg PÅ EN GÅNG!!! 

Nja, jag avvaktar nog och gör en tidig kväll! Det gav sig med "förvärkar" och vi somnade runt 23 men redan runt kl. 1 vaknade jag igen och kände att det molade på och kom lite sammandragningar! Jag klockade återigen värkar som kom med samma styrka och samma "täthet" som tidigare! Alltså vid detta laget var det  inget jag hetsade upp mig något särskilt för! Jag var upp på den obligatoriska "nattpinken" och gick och la mig igen och fortsatte klocka "förvärkar" och kände att det nog var dags för en till tur på dass eftersom att  jag varit lite risig i magen i några dagar/veckor tordes jag inte chansa på en "fis på tvären" utan tog det säkra före det osäkra och gick till toaletten! Precis när jag kommer in på toa så kände jag hur det rann till nåt i trosorna och dett "nåt" åkte rak igenom trosorna och ner i en pöl på golvet, vattnet trodde ju jag då men NEJ det var färskt blod! Nu blev jag faktiskt lite orolig eftersom att jag ju visste att jag hade en ganska lågt sittande moderkaka och även om dom sagt att det inte skulle vara nåt problem så vet man ju aldrig!

Som tur var så hade jag telefonen med mig så jag kunde ringa till Tomas som låg i sovrummet eftersom att jag ogärna vill ropa och väcka hela huset! Kändes ju även onödigt att väcka han på det sättet då det lätt kan bli lite panikkänsla då! Jag konstaterade bara att jag skulle vakna och börja förbereda oss för avfärd!

Jag ringer till förlossningen i Skellefteå och konsulterar lite med dom och dom tyckte ju givetvis att jag skulle komma in för att kolla upp blödningen!

Kl 01:36 ringer jag till mamma och säger att hon ska komma och att hon får skynda på lite! Inte då för att jag på något sätt trodde att förlossningen var nära utan mer för blödningen ville jag komma mig iväg fort! Vi bestämde ganska fort att vi skulle ta deras bil så att hon skulle ha bilbarnstol ifall det var så att vi skulle bli kvar! När mamma kommer lastar Tomas ut alla våra saker i deras bil och vi åker ner på OKQ8 vis SCA och tanka i lite bensin och se bär det av! Som tur är så är vädret och föret PERFEKT! Jag få en del starka "förvärkar" (jag fortsätter kalla dom så eftersom att det är vad jag tror dom är) och kl 02:46 skickar jag ett meddelande till Anna och skriver att vi är framme i Skeå och är vid statoil (i själva verket är vi vid trafikljusen där man svänger ner till skeå hamn men det var så långt och skriva så det fick bli statoil ist).

Tomas släpper av mig vid dörren in till förlossningen och jag står och väntar på att han ska parkera bilen och betala P-avgiften och det känns som en EVIGHET när det i själva verket kanske har tagit 2 minuter! När jag ser han runda hörnet på huset så ringer jag på klockan och en röst svarar och jag ber om att bli insläppta!

Kl: 02:55 (ca) blir vi inskrivna på förlossningen och får komma in på ett rum på en gång! Vi skippade alltså "för-rummet" (rummet där man brukar få ligga och göra CTG-kurva innan man blir inskriven). Jag få på en gång lägga mig i en kurva eftersom att dom vill se hur bäbisen mår pga min blödning och hon mår enligt maskinerna alldeles utmärkt och jag ser ju på CTG:n att "förvärkarna" (ja, jag trodde fortfarande att det var såna och det gjorde även Tomas) är ganska starka och kommer ganska regelbundet! Barnmorskan kommer in och kopplar bort mig från apparaterna och frågar om jag behöver kissa vilket jag VERKLIGEN behöver och hon säger: Jag ser det! (eehh jaha?!?!) Tydligen så syntes både bäbisens huvud och min VÄLDIGT fulla urinblåsa precis ovanför blygdbenet! Vi väntar på en värk som inte riktigt vill släppa och se får jag hjälp att komma mig på toa! Hallelujahmoment så skönt det var å kissa! "Förvärkarna" fick ett slut efter att jag varit på toa! Dom hade som inget slut före det utan höll i sig jättelänge!

Nu var det dags att ta reda på vart blodet kom från och hur mycket jag var öppen! Barnmorska gör en konstig min och jag var HELT säker på att hon skulle säga KANSKE 3 cm och det är nog det VÄRSTA man kan få höra i det läget!! Hon håller kvar JÄTTELÄNGE men säger inget om hur öppen jag är utan ber bara Tomas ringa på assistansklockan och en sköterska kommer in! Hon ber om att få "virknålen" (ja, hon säger ju givetvis vad den heter men det har jag ingen aning om vad det är) för att ta hål på hinnorna för vattnet har inte gått spontant! Kl 03:23 är det inskrivet i journalen att "klart fostervatten avgår" och i samma veva får jag veta att jag är öppen 7 cm(!?!?!?) kanske 8cm! Min spontana tanke är just i den stunden: VA?!?! När fan hände det?? Jag tittar på Tomas och ser på han att han nog också blev lika förvånad som jag eftersom att vi båda rätt kallt räknat med att få återvända hem med "svansen mellan benen" och göra denna tur ett par gånger till! Jag säger att jag skulle kunna tänka mig spinalbedövning och barnmorskan frågar om jag vill ha lustgas så länge: SVAR NEJ!! Hon vänder sig till Tomas och konstaterar att jag var en bestämd dam. Tomas nickar och skrattar! 

Barnmorskan går ut ur rummet och ja, jag vet egentligen inte varför hon går ut men vi är inte länge på rummet förrän jag ber Tomas ringa på henne igen och när hon kommer in så ber jag henne ringa efter narkosen så jag kan få spinalbedövningen för nu är det verkligen så att jag knappt står ut längre......!!!

Jag får till svar: Ja o ja, nog kan jag alltid ringa på Lars-Erik men det enda han kommer att hinna göra är att komma hit och titta på när du föder barn och det skulle väl i och för sig vara trevligt för honom! Sen babblade hon på som bara den men jag dog aningen inombords då jag insåg att jag skulle göra detta utan bedövning! Jag kände att jag ville krysta lite men det var inte så där extremt men hon sa att jag fick om jag ville även om det inte var riktigt där än utan det var nån kant som skulle bort först! Hon var in med fingrarna och försökte knuffa undan kanten med det gjorde ju ont så till den milda grad att jag trodda att jag skulle dö så jag bad henne snällt (jo det är faktiskt sant, jag sa till och med snälla =P ) att sluta upp med det, vilket hon gjorde! 

Jag vet faktiskt inte riktigt när dom "verkliga" krystvärkarna började men dom var nog 2-3 till antalet och jag vet att jag tänkte; HELVETESJÄVLAR vad det spränger och spänner, huvet är ju på väg ut och plopp så var hela hon ute! Allt detta handlar om kanske 15 sekunder och nu är klockan 04:08!

Sista magbilden v 36+0

Alldeles ny och färsk Milou! <3<3<3

 

Vi börjar med en berättelse om när Milou skyndsamt kom till världen och lämnar resten till senare! Vi får se hur det blir om jag kommer att skriva om det i bloggen eller inte! Nu är vi i alla fall hemma och vi mår bra! Det var ALLDELES underbart att få komma hem till alla dom andra barnen och både jag och Tomas är OÄNDLIGT tacksamma för all hjälp vi har fått här hemma av MORMOR,  MORFAR, FARMOR och LEIF! Tack vare er har vi fått en helt underbar första tid med Milou som är så otroligt värdefull!!

TUSEN MILJONER TACK!!

Kl 04:08 den 20 februari föddes 

Tori Anna Milou Lindberg

Hon vägde 3300gr och var 48 cm <3

UNDERBAR & ÄLSKAD!! <3<3<3

Jag är ju inte helt överrens med "appen" blogpress har och jag har egentligen inte hittat nåt bättre alternativ så tills vidare så uppdaterar jag med lite bilder från sjukhuset så kommer berättandet när jag kommer hem!! :-) beroende på hur duktiga ni är på att kommentera.... ;-p nädå skämt å sido nog ska ni få höra en förlossningsberättelse och höra om vår vistelse på "neo"

Älskade lilla Milou!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Magbild vecka 37

Pu vecka 36+0

Lo vecka 36+0

*******************************************

Det finns ju fortfarande tid kvar att gissa på när Pu kommer och det kan ni göra HÄR!! =)

3D-bild på Pu!

Här är vår älskade lilla tjej!! =)

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Vecka 37

Vecka 37

Pu

Din bebis är nu c:a 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.7 kg. Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha och bebisen rör sig inte lika mycket som den gjort tidigare. Detta kan verka oroande men så länge du kan känna den röra någon eller några gånger sig varje dag så finns det ingen orsak till oro.

Jag

Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig c:a 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.

Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.

Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC. 

Bildkälla: se.babycenter.com

*************************************************************************

Sen sist då: Jag kommer knappt ihåg vad som har hänt sen sist

men vi har i alla fall varit på ett tillväxtUL och det gick bara fint! Jag var nästan helt säker på att hon hade snott på sig igen men det hade hon som tur är inte alls gjort! =) Hon låg så fint med huvet ruckbart neråt!! Duktig liten tjej! =) Hon uppskattades väga ca 3248 gram så lite mindre än Lo då! Hon ser ut att vara väldigt lik Lo men vi får väl vänta på det mer definitiva beskedet om det tills hon är ute men Lo var ju VÄLDIGT lik sig på 3D-bilden vi fick med henne!! =) Ska lägga upp ett separat inlägg med bilder på strax!! =) 

Annars har jag en hel del förvärkar och ibland är dom väldigt regelbundna så det ska ju bli spännande att se vart detta slutar! Förhoppningsvis på sjukhuset i alla fall! Det är ju HELT KLART min största oro! Att inte hinna till sjukhuset!! Inte skoj att föda barn i bilen längs E4:an med en klass 2 varning utfärdad!! Nåja, nu kan ju vädret hinna bli lite bättre innan hon bestämmer sig för att kika ut!! =)

Här kommer lite siffror:

Det är 31 dagar kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Malin!

Det är 6 dagar kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Noel!

 Det är 0 dagar(passerat) kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Lo!

MVC 8

Igår var jag på mitt 8:e besök hos barnmorskan och det mest spännande som väntade där var väl att få domen om Pu låg med huvet upp eller ner och som tur är så låg hon som hon skulle, alltså med huvet neråt!! Det kändes helt obeskrivligt skönt att hon gjorde det men nu finns det ju inga garantier! Barnmorskan menade dock att barn som ligger i säte för att dom trivs bättre så väder i regel tillbaka redan samma dygn så det är stor chans att hon stannar i nedåt position!! Kan VERKLIGEN inte säga hur lite jag vill göra kejsarsnitt!! Det skulle kännas som att bli "snuvad på konfekten" i brist på bättre beskrivning! Fy för att ha en massa ont osv efteråt när allt ska vara bra och mysigt....NEJ TACK!! Men måste man så måste man ju, inget snack om den saken!

Kändes skönt att jag skulle få komma in dit på en koll om jag var osäker på om jag borde åka in eller inte om det var under dagtid så skulle hon ta mig mellan två mammor! Känns skönt att kanske slippa nån vända till förlossningen!

Annars sas det inte så mycket och togs inte så mycket prover men så här såg det i alla fall ut:

Så här såg besöket ut i siffror:

 

 Vikt: +6,8 kg (totalt)

Hb: iu (120)

Urin: ua

SF: 37 (35)

Hjärtljud: 144 (144)

Glukos: iu (5,4)

BT: 120/70 (136/80)
Ffd: Huvud, Ruckbart (Säte, Huvud och fötter upp!)


Mer siffror:

Det är 36 dagar kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Malin!

Det är 11 dagar kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Noel!

 Det är 3 dagar kvar om Pu föds på samma graviditetsdag som Lo!

 

 

 

 

Amatissimae familiae meae ab imo pectore

För min högst älskade familj ur djupet av mitt hjärta

Vecka 36

Vecka 36

Pu

Bebisen väger nu omkring 2.5 kg och är c:a 47 cm lång. Den här veckan har bebisens naglar definitivt nått kanten av fingrarna. Vid förlossningen kan naglarna se ganska långa och spetsiga ut. Bebisen riskerar inte lika mycket att riva sig själv med naglarna eftersom det är så ont om utrymme i livmodern vid det här laget.

Bebisen fortsätter att bygga sina fettdepåer och blir allt knubbigare och rundare. Bebisen börjar utveckla sitt eget immunförsvar.

Jag

Livmoderns övre del har nu vuxit ungefär 15 cm ovanför naveln och din viktökning ligger sannolikt omkring 10.8 till 13 kg. De flesta kvinnor börjar känna rejält sig tunga och otympliga och börjar tänka "ska bebisen aldrig komma ut?". Vissa får problem med att äta och att andas djupt. Det kan då vara bra att äta lite men ofta för att inte ytterligare öka sitt obehag.

Livmoderhalsen kommer att börja utvidgas under de kommande veckorna för att bebisens huvud och kropp så småningom skall kunna passera ut genom förlossningskanalen. Livmoderhalsen behöver vara 10 cm öppen för att bebisen skall kunna förlösas.

Om det känns tungt just nu, håll ut! Det är bara några få veckor kvar och alla besvär och obehag kommer snart att få sin belöning!

Bildkälla: se.babycenter.com

*************************************************************

Sen sist då: Ja det har ju onekligen hänt en del sen sist och först och främst har jag ju fått vara in än en gång till förlossningen (även denna gång till sbyn) för att få en bricanylspruta! Fick order om att åka varje gång jag får samma känningar men det skulle ju innebära att jag var tvungen att åka varje dag och det var jag ju inte så sugen på!! Nu resonerar jag lite så att om hon vill komma får hon göra det!!

Efter hemkomsten från Sbyn så ringde jag till specMVC (sbyn) enligt läkarens ordination men det passade sig tydligen inte alls! Nån tid för nån vändning skulle jag få TIDIGAST efter mitt TUL som jag har i slutet på nästa vecka!! Hur som helst så hade jag ju också bestämt mig för att ringa till Skeå (där jag VERKLIGEN vill föda) för att höra lite om deras rekommendationer runt vändning och sätesförlossningar osv. Sagt och gjort så ringde jag då dit och blev nån stund senare uppringd av en supergullig barnmosrka som tog en snabb resumé av graviditeten hittills och även av tidigare graviditeter och bestämde ganska fort att hon tyckte jag skulle få en tid hon en läkare på Specen hos dom! Den tiden hade jag idag och jag trodde att jag skulle dit för att kolla "lmtappen" och lite på Pu med storlek och hur hon verkar må! Jodå och nog kollade dom hur hon mådde och konstaterade att hon låg med rumpan neråt och så säger läkren; "Jaha men det är väl bara lägga dig i en kurva och sätta en nål då...." Ehh vaddå nål?!?!? "det är väl bara vi vänder på den här ungen" DET var jag ju inte det minsta förberedd på!! Jag sa till Tomas på vägen ner att den enda förhoppnign jag hade med besöket vara att FÅ en tid för vändningsförsöket!! =) Jag fick ju mer än så!! Jag fick en vändning som till och med lyckades galant!! =) Det var ju inte skönt och gjorde lite ont på en punkt mitt uppe på magen men det var ju över på 3 minuter och det var absolut inte så att man inte stod ut!! Nu håller vi tummarna att hon stanna i "rätt" läge ända fram till förlossningen som förhoppningsvis inte dröjer allt för länge till! Nu börjar det vara fritt fram!! =)

Vecka 35

Vecka 35

Pu

Din bebis längd är denna veckan ungefär 32 cm från huvud till stjärt och 46 cm totalt. Den väger nu omkring 2.2 kg. Håret fortsätter att växa sig längre och tjockare. Bebisens hårfärg kommer troligen att förändras efter förlossningen, så om den är blond finns det en chans att det mörknar senare eller vice versa.

Det mesta av lanugohåret trillar av vid den här perioden, men vernixproduktionen ökar. Bebisen tar kalcium från dig för att kunna bilda skelett så därför är det viktigt att du för i dig mycket kalcium, antingen genom att dricka mjölk och/eller genom kosttillskott.

Om du skulle föda bebisen nu skulle den klara sig bra utanför livmodern, den största skillnaden mot ett fullgånget barn är lungornas mognad. även om lungorna i vecka 34 inte är helt färdigutvecklade så är chanserna goda att bebisen skulle klara sig utan intensivvård.

Bebisen flyter inte längre omkring utan vilar på livmodern. Naglarna har nu vuxit över kanten på fingrarna och bebisen kan riva sig på dem.

Jag

Från naveln är det c:a 14 cm till den övre delen av din livmoder, men tänk på att detta mått kan variera från individ till individ. Du ska inte oroa dig om du inte har exakt samma mått som dina gravida vänner så länge som du växer som du skall. En växande livmoder är ett tecken på att bebisen där inne växer bra.

Dina Braxton-Hickssammandragningar tilltar i styrka och frekvens allteftersom din kropp förbereder sig för förlossningen. Sammandragningarna börjar i övre delen av livmodern som blir spänd och hård för att sedan sprida sig nedåt och slappna av. Många misstar de här "övningssammandragningarna" för verklilga förlossningsvärkar, men det är oftast falskt alarm. Ett sätt att avgöra om det är Braxton-Hicks eller "verkliga" sammandragningar kan vara att gå omkring en stund. Om spänningen då släpper, och om det inte gör ont så är det nästan säkert Braxton-Hicks du upplever.

Bildkälla: se.babycenter.com

*******************************************************************

Sen sist då: Ja eftersom att jag var lite sen med att uppdatera förra veckoinlägget så har det inte hänt så mycket sen sist! Jag har fortfarande massor med sammandragningar och dom gör mer och mer ont för varje gång skulle jag vilja påstå och så var det nog med Lo också! Vi får väl se när hon har tänkt komma och i morgon är mitt första delmål! Jag vill VERKLIGEN vara hemma och fira Lo på hennes 1-årsdag och har INTE alls tid att föda nån liten Pu idag eller imorgon! Tidigast i morgonkväll i så fall!! =P Tur man får bestämma!!=)

Jag har lite konstig känsla i magen idag!! Det gör liksom lite ont hela tiden men det är lite skarpare smärta än bara mensvärk men sitter på ungefär samma ställe som just mensvärk!! Nåja vi får väl se vad det utveckalr sig till!! 

Jag börjar bli ganska nervös över detta med säte och kejsarsnitt av en massa olika anledningar så jag längtar tillbaka till barnmorskan så jag kan få svar på lite frågor!!

Sen hoppas jag ju verkligen att Pu har vänt sig av sig själv när vi ska dit men tyvärr så verkar hon då inte ha gjort det än i alla fall!!

Fortsätt gissa på när Pu kommer!! =)

Det gör ni HÄR!