Nya tatueringen...

Här kommer bild på den nya tatueringen...Fortsättning föjler! Den ska bli MYCKET större men nu får det vänta en stund sen måste den översta blomman få mer färg - den har ju täckt min gamla tatuering så det är därför den ser annorlunda ut=)

Blöjtårta!

Då var det dags för ännu en blöjtårta...Kul, kul!! Vem som ska få den låter jag vara osagt då vi ännu inte varit och lämnat den men det blir nog till veckan en dag!

här kommer några bilder...

Serier....

Ok, ja jag har insett det nu och får helt enkelt erkänna; Jag är en serie - "junkie"
=) Undrar om det kommer att finnas en särskild terapiform för att bota detta fenomen om tio år? Förmodligen! I och för sig ska det väl inte bara gå ut över mig utan även andra för att räknas som ett riktigt problem men ibland kanske det gör det även om jag vill tro att så inte är fallet. Att det mest har att göra med att jag är uttråkad men samtidigt vet jag att det är en flykt från verkligeheten. När jag tittar på serier behöver jag inte tänka på allt som är verkligt! Coping, är ett ord som kommer mig nära till hands när jag börjar fundera på vad serier är för mig! Jag antar att det är ett bättre mer hälsosamt än narkotika eller andra mer destruktiva sätt att hantera saker som är svårt i sin omgivning men vad räknas som skadligt? Måste det bara vara saker som är direkt skadliga för din fysiska hälsa? Jag tror att det på något sätt är "ok" när man inte utsätter sin fysiska hälsa för fara. När man använder sig av copingstrategier som t.ex serier anses det som ett bra alternativ till narkotika men är det verkligen så? Alla har vi våra sätt att hantera vår vardag och visst är det så att det är bättre att se serier än att ta droger men serier kan ju bli en drog, eller? För tio år sen (jag höftar lite på tiden för jag ids helt enkelt inte kolla upp det) var det nog inte många "experter" som skulle skriva undner på att spelmissbruk är "samma" typ av sjukdom som en som är beroende av narkotika men idag vet man ju att så är fallet och därför behanldas det ju därefter. Unddrar om det är många serie- "junkies" på behandlingshem och vad skulle en terapeut säga om man sökte hjälp för det?

Missförstå mig inte: Detta är bara svammel rambling från min sida och inte ett verkligt problem - jag gillar helt enkelt film och serier och har alltid gjort. Det är inte ett problem utan helt enkelt jag =) Ett intresse skulle man kunna säga. Ett ja alltid har haft och alltid kommer att ha=) Sen är det en periodgrej också! När det finns nåt att se så ser jag och när det inte gör det är det ingen panik!

aja nog ingen som blev klok på det...

bye, bye